Hundra steg fram hundra tillbaka - Om förändringar

 Ibland tar en stora kliv framåt här i livet. För att sedan ta steg tillbaks igen. 

Alla dessa tankar som ryms inom oss människor. En liten vilsenhet/ förvirring. 

Vi (iallafall jag) tänker kanske då och då tankar som: 

Vart är jag och vad vill jag? Och är detta livet, nä det är det inte osv. Men som för att trösta mig mitt i allt det här så tänker jag lite att förändringar går aldrig fort. 

Förändringar, och särskilt stora sådana, som kanske handlar om att släppa taget tvingar en liksom att tänka på ett nytt sätt. Det skakar kanske även om ens värld lite? 

Jag tänker kring förändringar, och relationer i sig, att jag försöker att ta några steg i taget. Ett steg fram. Ett steg tillbaka. Lite som en dans. Ja som en långsam vals, eller tango kanske? 

Samtidigt som jag tänker att vi inte heller ska gå långsamt jämt om ni förstår hur jag menar? 

Jag tänker att jag inte vill att någon av oss står där en dag och undrar över vart livet tagit vägen...Som Nadine Stair, 85, skrev. Ungefär såhär 

"Om jag fick leva mitt liv en gång till, skulle jag försöka att bara ha stunder. En stund efter en annan, istället för att leva så många år i förvåg" 

Tycker det är klokt sagt. Du? 

Jag har därför börjat fundera över vad jag blir glad av, av vem och vad jag önskar och vill och det helt utan filter. Endast ärlighet och uppriktighet. Har även börjat fundera på vad jag behöver på kort och på längre sikt. 

Genom att ge sig själv stunder av lycka, 

så tror jag att balansen kommer lättare. En slags balans där jag förstår att det jag gör är viktigt - men att jag inte behöver göra allt och absolut inte på en gång. Jag får öva mig i både mod och tålamod!

Hoppas verkligen att du ska äga modet att våga släppa saker. Saker som inte är bra för dig. Hoppas jag själv återvinner modet att våga igen! 

Våga uttrycka vad jag känner bättre så att att människor förstår. Det är inte alltid så lätt. Men jag vet att modet bor i mig. Det kommer att komma tillbaka. Det gör ditt också! Våga släppa taget! 

Mod: 

När är du som modigast tycker du? Vad skulle du vilja bli mer modig på? 

Hur kan du nå dit tror du? 

Rädsla: 

Vad är du rädd för? Finns det något du kan göra för att minska rädslan och på sikt få den att helt försvinna? 

När jag känner rädsla inför något, rädsla för att förändra något, tänker jag ofta därför på varför. Så kommer jag på det igen: rädslan (och icke-modet) hör så gott som ALLTID ihop med det förflutna! 

Så med det vill jag passa på att önska dig som läser en så bra dag du kan! Njut om du kan! Ingen av oss ska låta rädslan i det förflutna fatta beslut åt oss idag!

Eller hur? 

"Om jag fick leva om mitt liv så skulle jag börja gå barfota tidigare på våren och hålla på med det längre in på hösten. Jag skulle dansa oftare. Jag skulle åka mer karusell. Jag skulle plocka fler tusenskönor." - Nadine Stair