Jag vill rekommendera den aktuella biofilmen "Äta sova dö" av Gabriela Pichler. En humoristisk men samtidigt realistisk film.
Så här beskriver regissören Gabriela Pichler själv sitt arbete med filmen: "jag ville göra en film om de människor jag alltid älskat men samtidigt skämts att jag är en del av. Jag vill ha revansch för alla de som påstår att det inte finns några klasser i det här landet och som säger att alla har samma förutsättningar".
Gör det du själv har erfarenhet av.
Det är du som är expert.
Förminska inte din kunskap.
Förminska inte dig själv.
Så skrev en klok människa till mig (Susanna Alakoski, tack för de orden!) kanske är det just det rådet Gabriela också fått. En plötslig insikt. Jag vet inte. Men jag vet att jag tycker att hon är bra.
Jag vill därför passa på att gratulera Gabriela stort till alla de många och fina priser hon fått (och kommer att få) på olika filmfestivaler runt om i hela världen.
Gabriela är idag Göteborgare, men hon är uppvuxen i Örkelljunga i Skåne. Hennes mamma har i hela livet arbetat som städerska. Det tills hon fick förslitnings skador i kroppen och fick förtidspensioneras. Detsamma för hennes pappa som hela livet arbetat som chafför och byggjobbare. Gabriela har gjort en klassresa. Hon vet något viktigt. Och hon berättar om det. Hon har tillgång till två världar och jag tror att det berikar hennes kreativa arbete som filmregissör. Hon är den första i sin släkt att studera vidare och hon har en universitetsexamen och en högskoleexamen. Hon lever numera på sitt yrke som filmare. En väg som inte alltid varit spikrak.
Det som är unikt med filmen Äta sova dö är att Gabriela använder sig av människor som inte är skådespelare i sin film. Hon låter t.e.x sin egen mamma spela huvudrollen i filmen. Hon menar att det är bra att människor som själva upplevt saker, kan få spela en roll i filmen. Det gör filmen mer levande.
Kanske är det just därför den griper tag så i mig. Man inte bara ser människorna i filmen, man känner dom. En total närvaro. Som om jag låg tätt intill någons bröst och hörde hjärtat slå djupt där inne. Äta, sova, dö. En omtumlande, rolig och intressant film.
För dig som också sett den: vad tycker du? Finns det nerv i filmen? Berätta gärna om du vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar