Man borde inte tappa hantlar eller slösa bort chanser då man har dom i sina händer. "Ställ tillbaka mig. Ta mig hem." så står det på några av Friskis & Svettis hantlar i Kortedala. Det är en uppmaning att ställa tillbaka sina träningsredskap (vilket borde vara en självklarhet utan lappar!) när jag tränade senast så tänkte jag på hur jag själv behöver "ställas tillbaka" ibland.
Med "ställas tillbaka" menar jag att stanna upp, ta ett djupt andetag, tänka på behov och önskningar. Vara bättre i ett här och nu. När jag har gjort det, "ställts tillbaks" skulle det dessutom kännas väldigt skönt om någon viskade i mitt öra: Du är redan hemma!
"När kraven är för många, när jag egentligen inte har tid,
När jag nås av känslan av att inte räcka till, av
att inte vara tillräcklig,
när till och med revbenen nås av det kalla regnet, då finns du där; lugnar floden och leder strömmarna rätt, för oss till våra ängar. Och jag gör detsamma för dig, möter och lyssnar, gör allt jag kan, vill och tror på.
Vi viskar om vår historia, känner igen varandra. Vi visar vår längtan, slappnar av intill ett samstämmigt hjärta.
Två solar som inte visste att vår lust och längtan var en tvillingstjärna.
Jag har längtat efter dig i hela mitt liv, varje dag är en berättelse jag vill läsa, skriva till i lust och glädjas över.
Det är därför jag inte ställer frågan och oroas över: men, tänk om det tar slut? Det är därför jag, när ser dig, hör dig, tänker på dig, längtar efter dig, saknar dig och närmar mig dig tänker: varför skulle det här ta slut? Det finns inga svar på den frågan. Den är helt ointressant. Vi är, och vi är det här och nu" .
Okänd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar